Jajemen. Det har jag och sambo haft nu i två veckor, men nu är det sluta på det. Pysen försvann mot jobbet tidigt imorse och för mig börjar det inatt. Vi har hunnit med rätt mycket i östnår iaf, fått bort nästan allt gräs och sly. Börjar se riktigt trevligt ut. Så nu väntar vi bara på att handelsbanken ska tycka att det är en jättebra idé att låna ut mer pengar till oss så vi kan börja med värmen och köket. Tycker dom inte det får vi nog lov att bo i ett råtthålål med vedeldning ett tag. Borde funka. I lördags, om yran va samma vecka som förra året, va det ett år sen jag och pysen träffades. Fast det är ytterligare en och en halv månad kvar tills vi blev tillsammans. Men jag minns faktiskt den här tiden förra året. När jag inte kände igen mig själv, alls. Så är sjukt nöjd att jag hade hjärtsäcksinflammation och körde hela veckan förra året!

Och jag tror bannemig att våra grannar håller på att flytta innan oss! Hoppas hoppas hoppas!!! :D 

Dikt till syster och jonnys bröllop:

En resa börjar här och nu

Idag när ni blir man och fru

En fantastiskt färd ni framför er har

Tillsammans kan ni göra resan underbar

Visst kan det blåsa och storma ibland

Men tillsammans ror ni skutan iland

Jonny är en man

elsa är en kvinna

nu är det bara för era hjärtan att brinna!