Har lagt på sista oljan på golvet i vardagsrummet idag, vi började så glatt och olja på och olja på, jag sa "nu styker jag på så att det inte känns strävt längre" "jaa, gör det" sa pappa. Tills han såg att det var mindre än halva burken kvar med olja och jag hade kommit en fjärdedel av golvet. Han ringde då till svensta för att kolla om dom hade exakt samma olja så han kunde åka dit för att köpa ny.  Det hade dom inte och tjejen i telefon sa att det absolut inte skulle vara ett lager olja, utan en tunn "hinna" bara, poängen var ju att oljan ska tränga in i trät, inte ligga som en yta ovanpå. (Hon hade själv råkat ta för mycket på ett bord, det hade slutat med att hon hade fått smörja hela skiten med lacknafta för att få bort det yttersta, kleggiga lagret som aldrig sögs in i trät) Jomen så ville vi nog ha det på en bit av golvet? Efter diskussioner hit och dit bestämde vi oss för att det som är kvar i burken antagligen inte räcker för resten av golvet även om jag är snåljudas och tar guld. Så medans jag började gnussa oljan istället för att stryka på den (och försöka samla upp det som blivit för mycket på de tidigare plankorna) åkte pappa till svensta för att gå på ica samt köpa samma märke, samma namn men sidenmatt istället för matt olja. (vi kom fram till att om vi inte säger det till någon, nångonsin kommer säkert aldrig någon att se skillnaden på golvet? speciellt inte sambon. Vi är rätt bra att övertyga oss själva och varandra när den sidan sätter in..) Men jag gnussar och gnussar, blir mer och mer yr, mår mer och mer illa men gnussar tills jag nästan är klar, ringer pappa som inte hunnit köpa oljan och säger stooooppp!!! inte köpa olja, jag tror att det kommer gå ändå. Och jag gnussar och gnussar en stund till för att stå där yr som en höna med morningsickness och lite olja över. lämnade ju föntret i rummet lite öppet så öppnar dörren och en fönster uppe för att få lite drag genom kåken och hoppas på att mitt skitmående ska gå över. det har det inte gjort. Men jag har stängt dörren och fönstret uppe, jag frös ju som en gris och hade kylt ner huset lite väl mycket insåg jag. Sen tände jag i vedspisen och hittade en dörr att ställa för ingången till rummet, den passade förstås inte, sånär som på millimetern. Rackarns att man ska ha ett så skevt hus. Men snyggt, det blir det skevt som oskevt! 

Förutom att jag blev yr och fick illamående tror jag att jag smetade ner all min koncentrationsförmåga och energi i den där jävla oljan. Eller så frös den ihjäl. Borta är det iallafall och jag fattar inte ett skit av varken makrofager, granulocyter eller T-hjälparceller just nu. Lika bra att ge upp, mysa med vovven och köra stenhårt i fyra timmar innan syrran kommer imorrn. (eller så kliver jag upp 4 imorrn också, så hinner jag med mina 6timmars plugg innan.) Smart tjej, lycka till!