Första juni bjöd på att hud dött och började släppa från Vega, kanske det mest chockartade ögonblicket i mitt hundliv, att dra fingret, vad man tror, utefter hundens hud och inse att det inte blir någon friktion och när man lyfter på tummen så följer hud med och där under är det ett hål in i köttet. Men nu har jag lugnat mig lite gällande om hon kommer att överleva eller inte och jag känner heller inte att jag måste ta ner henne Nu då hon verkar ha mycket mindre ont efter att huden gått sönder. På besöket till veterinären idag så ska som ta bort resterande död hud så hon får ett öppet sår som förhoppningsvis kan läka inifrån. Vädret är på allas sida utom vegas , kvart över sju när jag klev upp var det 16 grader ute. Verkligen underbart med sommar men det är tungt för en sjuk hund. Hon har iof fortfarande inte feber så det är ju bra.

Jag har bytt knivar på gräsklipparen och satt en skruv i varje däck så nu går han som smort utan att slira i varje buske, haha, hemmafixarn på riktigt.

Jag jobbar typ fyra-fem timmar per dag både hemma och på fältet villet är så jävla lyxigt. Det är inte alla jobba som man kan ringa chefen och säga att man har en sjuk hund så man jobbar hemifrån och hon tycker att det är självklart.

Och allas vår herre och skaparen av huset jag bor i har gått bort. Det känns inte alls bra att det sista jag sa var att jag skulle komma och hälsa på, samtidigt som jag tänkte att jag ska göra det så fort jag skrivit juridiktentan. Men gubben hann somna redan innan den var skriven och nu vet jag inte hur jag ska få tag i hans syster.
Jag hoppas han får frid och ett lugnare sinne.